Bakgrund till Järnbrukets tillkomst | ||||
I Småland användes
främst sjö- och myrmalm men även rödjord vid järn
tillverkningen, samma typ av malm som använts sedan
järnåldern. Rödjord är röd rost, medan myr- och
sjömalm kommer från järn som med hjälp av vatten
lösts ut ur vissa bergarter. Det järnhaltigavattnet
från underjorden omvandlas när vattnet kommer i kontakt
med syre och järnet förändras och blir till ett
roströttslam vilket är den så kallade rödjorden,
myrmalmen är mer kornaktig. Sjömalm är av samma typ
som rödjorden, men har en annan struktur. Den bildar
hårda brunaktiga skorpor eller större korn runt
småstenar på botten av sjöar. När malmen samlades
upp, krattades malmen ihop från vakar på isen. Den
lyftes sedan upp och lades i slädar och fraktades till
masugnarna. I Småland finns det gott om sån här malm. Till följd av alla krig som var under 1600-talet behövdes kanoner, svärd och gevär. Det växte upp mycket järnbruk som göt kanoner och där svärd smiddes på sätt och vis kan man säga att industrialismen fick sitt första genombrott under Stormaktstiden, det växte upp mängder av bruk koncentrerade på järnhantering. Ett exempel på vad Stormaktstidens krigs betydelse för järnbruken kan Huskvarna nämnas: År 1717 tillverkades där 9500 musköter, 3000 pikar och 14000 bajonetter. Detta var året innan Karl XII stupade i Norge. Efter Karl XII död kom den så kallade Frihetstiden och näringspolitiken under den tiden gynnade järnhanteringen och bruksnäringen fortsatte att öka, men med lite annan inriktning. |
||||
text och bild där inget annat anges: Görel Eriksson |