| Förhistoria fram till 1725 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Före Järnbruket
och Flerohopps grundande fanns det ett antal gårdar
eller mantal med relativt stor befolkning. Gårdarna var
Kvarnegården och Rås, men flera gårdar fanns och finns
fortfarande i närheten och det är Kvarnekulla,
Gummemåla, Kulla, Öjersmåla, Råddemåla och Gangsmad.
Alla dessa gårdar fanns 1540 då de är dokumenterade.
Se man till namnen så kan gårdarna vara anlagda någon
gång från 1200-talet och till 1500-talets början. Ser
man till hur naturen ser ut så kan det mycket väl ha
funnits en del bebyggelse runt ån även tidigare. Det
finns bara ett få tal fornminnen registrerade i
närområdet och det är mest efter rester av
järnframställning. Så kallade blästerugnar, som
använts från järnåldern till sen medeltid. Förutom det finns det en plats med tradition. På en backe vid Ljungbyån, kallad för Finnbacken, ska det enligt sägner spöka och man ska ha hittat skelett och svärd och det påstås ha stått ett slag där. Andra spännande händelser i den Småländska historien är Dackefejden. Säkert har flera av bönderna i närheten av det som så småningom blir Flerohopp, varit delaktiga i fejden. Det som finns noterat är att en Truils Joensson i Gangsmad fick böta tre oxar, en stut och en tjur för att han skulle ha slagit ihjäl en knekt. Hur som helst så ledde Dackefejden till att Gustav Vasa började värva Småländska unga män till sina fänikor. De utländska knektarna klarade inte av den svenska terrängen. Det finns noterat att en ung man från Ravelsbygd blev värvad: Oluf Knop hette han och han fick fyra mark som handpenning. Detta var början på uppbyggnaden av regementen, indelta soldater och båtsmän. Betydligt senare fanns det följande båtsmän (Sjömän i flottan) på olika båtsmanstorp i Flerohopps närhet: Båtsmän 1851-60 i Flerohopp med omnejd.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
| text och bild där inget annat anges: Görel Eriksson | ||||||||||||||||||||||||||||||||||