.: Att leva med ett gäng siameser :.

Några betraktelser gjorda den 12-13 Mars 2005

När man beslutar sig för att skaffa katt, och då särskilt siameser, stämmer säkert på en del andra raser också, så bör man inse att inget blir som det varit. Det är ett stort steg och man måste inse att man inte längre är herre i sitt eget hus. Åtminstone ser katterna det som deras och att matte, husse och övriga tvåbeningar i familjen bara är någon form av servicepersonal, som är där för deras skull. Matskålen ska fyllas på, liksom vattenskålen, pottan skall hållas ren och fin. Dessutom ska det kelas och busas och det när katten vill!! Sedan kan man ju undra en del över katternas egenheter. 

Det här med matskålen till exempel, varför ligger det en massa leksaker i matskålen? Vem som lägger dit dem, kan man ju undra, det är inte jag, men jag har mina misstankar och de pekar mot en viss rödtabbymaskad siames med namnet Connla. Vilket han inte vill medge, men han säger att han vill ha lite mer spännande mat. Om det nu blir mer spännande med bollar eller andra leksaker i maten vill inte katterna kommentera, men de äter maten i alla fall

Minst fem bollar i matskålen!!   Myran äter ändå men hävdar att det inte är han som lagt dit dem.

Det här med bordsskick är också en helt egen historia. Att kliva på dessa små hårda torrfoderbitar får man vänja sig vid. Det är alltid några som hamnar på golvet, fast det är trots allt inte lika många som alla leksaker som ligger överallt. Leksaker kan vara allt från ett gammalt kvitto över skinnmöss till band som funnits runt bokpaket eller liknande, för att inte tala om mattes långa fläta, fast den sitter fast i matte.  

Leksaker i en hög                                        Leir hängandes i mattes fläta.  

Att ha katter hängande i min långa fläta har jag vant mig i. Särskilt på nätterna och när jag har haft kattungar har jag vaknat av att kattungarna dragit i och lekt med flätan. Vid ett tillfälle vaknade jag av ett litet morrande och stönande, en av kattungarna försökte förtvivlat få med sig den roliga leksaken ner på golvet. Jag kunde inte annat än att skratta åt händelsen. Speciellt som när jag vände mig om för att se vad som hände, så följde kattungen med upp och blev förvånat liggande en bra bit från sängkanten. Inte precis vad han strävat efter.  

Att med ett helt gäng siameser få sova ensam i sängen, kan vara lite besvärligt för att inte säga omöjligt, om man nu inte stänger dem ute ur sovrummet förstås. Fast ha en blandad kattkör utanför sovbrummet är inte heller så roligt. Mina katter är vana att få sova i sängen, så jag får skylla mig själv. Det är trångt! Om man ska vara helt ärlig så är det riktigt trångt, varmt och svårt att vända sig. Även om jag somnat mitt i sängen har det ofta hänt att jag vaknat på ena kanten och på gränsen att ramla ur den. Andra gånger har jag legat mitt i sängen med katter på båda sidorna om mig och en eller två mellan benen, då är det svårt att vända på sig. Fast är det kallt är det inte så dumt med nio små kaminer i sängen. Trots allt sover jag riktigt bra med katterna i sängen och skulle sakna dem om de inte var där. Fast börjar de leka mitt i natten är det lite svårt att sova.  

Här är upptaget!!                                           Vill du också sova här? Myran blänger.  

Trots allt så tycker katterna om att ha mig i sängen och det är jag glad för.

Städning är något som varken katterna eller jag tycker om. Att bara säga dammsugare är en skräckupplevelse för katterna. Jag tycker väl inte att dammsugaren är det bästa som finns, en sak som fastnar om den kör över sin egen sladd, och så hävdar fabrikanterna att den rullar lätt! En tröskel är ju en hel bergskedja för en dammsugare. Hur som helst så finns det ju ingen bättre fälla för våra kära dammråttor. 

Jo då siameser fäller hår så att det blir lite dammråttor, men det tar betydligt längre tid för en dammråtta att växa till sig. 
Det här är väl mer en damm-mus. ;-)  

Frågan är om inte Lilly föredrar dammråttor framför dammsugare. Hon springer och gömmer sig under badkaret, på sista tiden har hon fått sällskap i sitt gömställe av Connla. Fast det har jag inget bildbevis på. Gissa om Lilly såg skamsen ut när hon kravlade fram efter att jag fotograferat henne under badkaret.  

Lilly längst in under badkaret. 

Jag har fått ta bort fronten på badkaret för att hon inte ska fastna eller skada sig. Dessutom är det ju lättare att städa där under då.

Något som ändrat sig betydligt sedan jag blev med katt är att det här med blomkrukor och blommor i fönstret för en relativt tynande tillvaro i mitt hem. Visst har jag blommor, men de är hänvisade till fönster som katterna inte tycker om att sitta i, eller till amplar. Fast vem behöver blommor när det finns så här vackra fönsterprydnader.  

Två röda bröder i ett fönster, de längtar till sommaren så att de kan få gå ut i sin rastgård. 
Fast solen värmer nu också. Det är Myrddin, eller Myran som han också kallas, som sitter till vänster och storebror Connla till höger.  

Blodeuedd, Blomma, närmast kameran, och hennes lillasyster Cordelia sitter längre bak på skrivbordet vid fönstret.

Fortsättning ---->